Te går igenom korridoren, sicksackar genom grupper av elever mot klassrummet. Hastigt tittar hon på pappret i sin hand. Sal A5, står det med tjocka bokstäver. Hon kommer fram och ställer sig vid den kritvita dörren för att vänta på läraren. Hon tittar på sitt armbandsur och suckar irriterat. Förtidigt, hon kom förtidigt. Nu måste hon vänta hela 10 minuter - i ensamhet. Hon låter ryggsäcken glida ner från ena armen och rotar efter en bok att läsa. En stark doft slår emot henne. Förvånat lyfter hon blicken från väskan. Det kan inte vara möjligt? En liten grupp på tre-Två killar, en ser ut att vara äldre och en tjej- tittar intresserat på henne. Te sänker blicken igen och intalar sig själv att hon inbillar sig. Dom kan inte lukta som hon.

Läraren låser vant upp dörren till klassrummet och släpper in eleverna. På whiteboard tavlan står sitt ordningen och alla hittar sin plats snabbt. Te sitter längst bak i högra hörnet. Hon upptäcker att en av killarna och tjejen från förut sitter i bänk paret framför. Te kollar på tavlan igen för att se om någon kommer få platsen bredvid henne. Det står Iris jämte hennes namn och hon suckar. Läraren harklar sig. "Jag heter Helena och kommer vara eran klassföreståndare de kommande tre åren". Te suckar uttråkat och vrider på huvudet för att kolla ut genom fönstret. Läraren (Helena) fortsätter prata men Te lyssnar inte. Efter kanske 5 minuter så öppnas dörren och en tjej-med chock rosa hår, väldigt korta shorts och en vit t-skirt med en regnbåge över brösten-stövlar in, ler ursäktande mot Helena och går till den ända lediga platsen - bredvid Te. Te rör inte en min när tjejen klumpigt sätter sig. Helena börjar prata igen. Tjejen petar på Te. Te vänder sig mot henne. "Hej! Jag heter Iris" viskar tjejen. Te bara himlar med ögonen och vänder blicken mot fönstret igen. Iris rynkar pannan och petar på Te igen. Te suckar ljudligt och vänder ännu sig en gång mot främlingen. Kan inte denna tjej ta en hint?? Tänker hon. "Sååå vad heter du" viskar Iris och ler sött. "Te" muttrar hon "Nöjd nu? Låt mig va". Te vänder sig mot fönstret igen. Hon har lyckats lyda mor och far så här länge, hon tänker inte ändra på det nu.

När skolan äntligen är över syndar Te mot sitt skåp för att hämta sin jacka. Men innan hon hinner fram så känner hon en hand på sin axel. Hon stannar upp och vänder sig om. Det är den där killen som luktar som henne som är i hennes klass. Tjejen och den äldre killen står en bit bort. "Vad vill du!?" fräser Te. "Chilla vi vill bara kolla en sak, mitt namn är Cole" säger killen och lyfter en slinga av hennes hår mot sin näsa och drar in hennes doft. Te låter klorna växa lite och slår till Cole över högra ögat. Fyra sår från hennes klor löper över hans ögonbryn ner till käken. Cole släpper förskräckt Te och hon fortsätter till sitt skåp som inget hänt. Hon hör hur Cole morrar bakom henne. Te tar sina saker från skåpet och smäller igen det. Hon vänder sig mot utgången, ser hur den äldre killen har greppat tag i Cole. Tjejen försöker lugna honom. Vad är det med den där killen, han kan inte va som jag det är omöjligt. Eller? Tänker Te och kastar en hastig blick mot trions håll. Hon går snabbt ut ur skolan. Hon suckar lättat samtidigt som Iris kommer upp vid hennes sida. "Sa jag inte åt dig att låta mig va?" fräser Te åt Iris och kämpar för att hålla tillbaka en morrning. "Jooo, men jag tänkte att jag skulle skita i de" Säger Iris glatt och ler. Te ger henne en mördande blick och joggar snabbt mot sin moped. "SES I MORGON!" ropar Iris när Te kör iväg.